Kväll!!
Jaha så sov barnen igen då, dagarna rusar iväg...
Sitter här full med känslor, tankar.. Känner bara att jag vill känna mig omtyckt och speciellt juuuust nu, fattar inte varför de blir så vissa kvällar.... Man vill bara bli överöst med mysord...hahaa! Fånigt Ja kanske, men de finns nog i oss alla?? Eller??
Eller kanske de var för den där dumma, dumma drömmen..
Läste just min vän D´s blogg låter såå mysigt de hon skriver att hon än idag lever me sin karl, 20 år å fortfarande pirrar...
De e vad jag kallar livet, de jag alltid drömt om. Att få leva me nån i med och motgångar, kunna luta sig tillbaka mot en axel som känner en innan och utan fast de ändå aldrig blir trist å leva med varann... fast så klart har alla förhållande upp och nedggr...
Tror mycket av de jag känner om just en egen familj kommer från barndomens år, då man aldrig rikgit haft de där trygga...nog för jag varit trygg...äh svårt å förklara..Eller så är de bara jag, jag har ju alltide velat ha de, men som sagt i jakten på det har jag börjat i fel ändå...eller valt fel... mm ...Dock har jag fått två underbara barn på vägen..Dom e jag evigt tacksam för... Trots bråk,skrik å tjat!! Får man också så oootroligt mycket annat och vill inte leva utan fullt ös och roliga lekar å promenader till lekparker, fast snart är dom så stor så man får ju inte följa bakom mer, då e et bara kompisar och kompisar.... :D Men så är de ju!! Dom e ju barn och jag här för att lära dom... men urk va de kan vara svårt att släppa greppet mellanåt, som idag då Emanuel var ute och cykla själv, långt for han. Då var man nervöst han e ju äldst och den man får öva allt på... hihi!
Men har alltid velat ha min familj.. Som jag får skämma bort och ta hand om...=)) Vad vore bättre än att fortfarande efter en 30 år ihop kunna tok skratta åt minnen, fortsätta skapa nya och få hem barnbarnen (om man får några) på middag...ähh drömmar, drömmar...
Som sagt tiden utvisar allt... =) Vet ju att jag är på god väg åt rätt håll och de är en ny känsla bara känna sig så där barnsligt lycklig...att allt känns så rätt så man liksom är rädd att bubblan ska spricka...fast skulle den de så vet jag att jag ju tar mig genom det också... har alltid tagit mig genom saker...och kommer fortfarande klara de..
För en sak är säker under min osäkra yta finns en fighter som inte ger sig... Och just nu är jag bara LYCKLIG och njuter av livet, suuug på den NI!! Och för alla Er som är olycklig hur svart än är, så vänder de någon gång, TRO MIG!!
Ville skriva några fina rader som jag hämtat på nätet ...
"Kärleken föds ur näringen att se på varandra, får näring ur behovet av att vara tillsammans och fulländas av de omöjliga i att vara i åtskilda" //Jose Mart
"Den SANNA kärleken kommer till dig en gång i ditt liv om den innebär att du blir galen SO WHAT??!!" // Okänd
Den som har barn vet vad bekymmer är, den som dör utan vet inte vad LYCKA är // den stal jag lite..hihi
Ska börja packa...
Så nu ska jag sluta mata Er med info om mina ego tankar... börja med köksskåpen...urken på burken, men ingen lär ju göra de åt mig...
Kram på ALLA GOOA där ute..
M... tack för alla fina presenter... snart ska du få dina tbax..;)
Sitter här full med känslor, tankar.. Känner bara att jag vill känna mig omtyckt och speciellt juuuust nu, fattar inte varför de blir så vissa kvällar.... Man vill bara bli överöst med mysord...hahaa! Fånigt Ja kanske, men de finns nog i oss alla?? Eller??
Eller kanske de var för den där dumma, dumma drömmen..
Läste just min vän D´s blogg låter såå mysigt de hon skriver att hon än idag lever me sin karl, 20 år å fortfarande pirrar...
De e vad jag kallar livet, de jag alltid drömt om. Att få leva me nån i med och motgångar, kunna luta sig tillbaka mot en axel som känner en innan och utan fast de ändå aldrig blir trist å leva med varann... fast så klart har alla förhållande upp och nedggr...
Tror mycket av de jag känner om just en egen familj kommer från barndomens år, då man aldrig rikgit haft de där trygga...nog för jag varit trygg...äh svårt å förklara..Eller så är de bara jag, jag har ju alltide velat ha de, men som sagt i jakten på det har jag börjat i fel ändå...eller valt fel... mm ...Dock har jag fått två underbara barn på vägen..Dom e jag evigt tacksam för... Trots bråk,skrik å tjat!! Får man också så oootroligt mycket annat och vill inte leva utan fullt ös och roliga lekar å promenader till lekparker, fast snart är dom så stor så man får ju inte följa bakom mer, då e et bara kompisar och kompisar.... :D Men så är de ju!! Dom e ju barn och jag här för att lära dom... men urk va de kan vara svårt att släppa greppet mellanåt, som idag då Emanuel var ute och cykla själv, långt for han. Då var man nervöst han e ju äldst och den man får öva allt på... hihi!
Men har alltid velat ha min familj.. Som jag får skämma bort och ta hand om...=)) Vad vore bättre än att fortfarande efter en 30 år ihop kunna tok skratta åt minnen, fortsätta skapa nya och få hem barnbarnen (om man får några) på middag...ähh drömmar, drömmar...
Som sagt tiden utvisar allt... =) Vet ju att jag är på god väg åt rätt håll och de är en ny känsla bara känna sig så där barnsligt lycklig...att allt känns så rätt så man liksom är rädd att bubblan ska spricka...fast skulle den de så vet jag att jag ju tar mig genom det också... har alltid tagit mig genom saker...och kommer fortfarande klara de..
För en sak är säker under min osäkra yta finns en fighter som inte ger sig... Och just nu är jag bara LYCKLIG och njuter av livet, suuug på den NI!! Och för alla Er som är olycklig hur svart än är, så vänder de någon gång, TRO MIG!!
Ville skriva några fina rader som jag hämtat på nätet ...
"Kärleken föds ur näringen att se på varandra, får näring ur behovet av att vara tillsammans och fulländas av de omöjliga i att vara i åtskilda" //Jose Mart
"Den SANNA kärleken kommer till dig en gång i ditt liv om den innebär att du blir galen SO WHAT??!!" // Okänd
Den som har barn vet vad bekymmer är, den som dör utan vet inte vad LYCKA är // den stal jag lite..hihi
Ska börja packa...
Så nu ska jag sluta mata Er med info om mina ego tankar... börja med köksskåpen...urken på burken, men ingen lär ju göra de åt mig...
Kram på ALLA GOOA där ute..
M... tack för alla fina presenter... snart ska du få dina tbax..;)
Kommentarer
Trackback
